Vänliga Irland

Efter knappa fyra dagar i Dublin bär jag med mig en häpnadsväckande och värmande erfarenhet - alla vänliga människor. Aldrig i mitt liv (som är ganska långt vid det här laget) har jag mött så många hjälpsamma, trevliga, hjärtliga, glada människor som under de här dagarna. Inte ens den ekonomiska krisen tycktes kunna minska den mänskliga värmen.
Är det här något som gäller enbart Dublinbor eller gäller det hela Irland?
Så småningom ska jag återvända och ta reda på det.

Vad ska vi jobba med?

Debatten om vår pensionsålder känns lite förenklad. Det verkar som om bland annat våra politiker tror att den dagen svensken går i pension så ställer han/hon sig helt utanför samhället och ägnar sig åt allmän lättja.
Det är en sanning med modifikation. Många pensionärer startar egna företag och jobbar med det de kanske länge längtat efter att sysselsätta sig med. Många spar (stora summor?) åt arbetsgivare och samhället genom att ta hand om gamla föräldrar, sjuka (och friska) barnbarn och annat oavlönat arbete.
Att mycket av det oavlönade arbetet innebär stor glädje för pensionären m.fl. gör ju inte samhällsnyttan mindre. Skulle vara intressant att se siffror på vad samhället spar på det oavlönade arbetet. Någon siffernisse borde ha räknat på det.