Gräddfil för kändisar - Slussen 2

Ska man ha extra stort politiskt inflytande för att man är kändis? Det tycker tydligen Benny Andersson i alla fall. Han är mycket upprörd över att Stockholms stad inte tar hänsyn till just hans åsikter när det gäller ombyggnaden av Slussen.
I Sverige har vi representativ demokrati, inte alltid perfekt men ingen har kommit på något bättre. Vi röstar fram våra politiker, är vi inte nöjda med deras beslut får vi rösta annorlunda i nästa val.

Egentligen är det ett otyg med kändisar som tror att de ska ha större inflytande än alla andra på samhällsfrågor!

Äntligen beslut om Slussen

Äntligen har politikerna i Stockholm fattat beslut om Slussen!
Man måste ge de borgerliga politikerna en eloge för att de hade det politiska modet att stå emot högljudda minoritetsgrupper.
Jag vet inte varför socialdemokrater och miljöpartister nu röstade nej. Kan det vara så att de trodde att de skulle vinna tillbaka väljare på det sättet?
Nu är det ju så att vilket förslag man än lagt fram så hade det varit protester från större eller mindre grupper. Och skattepengarna hade rullat i allt hastigare tempo.

Den nya verkligheten

Så länge man förvärvsarbetar ser man mest de "normala" i sin omgivning, de som också är på väg till eller från sina arbeten och som beter sig som folk gör mest (efter vad man tror).
När man slutat förvärvsarbeta, och rör sig ute andra tider, vilka möter man då? Naturligtvis de man förväntar sig att möta - pensionärer, studerande, barnlediga, skolbarn. De som befinner sig inom de givna ramarna. Men man möter också många som faller utanför dessa ramar - människor med psykiska störningar/handikapp, missbrukare av olika slag, ängsliga och olyckliga människor. Den sedda verkligheten förändras.

Vanvård av äldre - inlägg 5

Äntligen har massmedia börjat upptäcka kommunernas ansvar när det gäller vårdskandalerna kring äldre. Något som vi, som har gamla anhöriga, upptäckt för länge sedan.
Egentligen kan man tycka att äldrevård är en alltför stor och svår fråga för kommuner att hantera. Man har ju uppenbarligen inte kompetensen.
Samtidigt är det svårt att flytta frågor allt för långt från brukaren. Svaret kan vara en skärpning av den statliga tillsynen. En rejäl skärpning.

Vanvård av äldre, inlägg 4

Nu tar såväl nationella som lokala politiker krafttag mot privata entreprenörer som gör sig oskäliga vinster på äldrevård (och missköter vården). Bra! Nu väntar vi bara på att lokala politiker tar krafttag mot sina kommunala förvaltningar och inrättningar som missköter sitt jobb. Är man gammal är det ju egentligen egalt om man blir illa behandlad av en privat entreprenör eller av en kommunal förvaltning/utförare.

Politiskt ointressanta stockholmare

Just nu pågår en intensiv debatt i massmedia om privat äldrevård som missköter sina uppdrag. Säkert befogad kritik ibland men man ska också komma ihåg att privata verksamheter i Stockholms äldrevård många gånger är räddningen när den kommunala verksamheten misslyckas på grund av inkompetens, slarv och politiska beslut.

För i botten ligger ett mycket större problem - den politiska maktens ointresse av att satsa tillräckligt mycket på Stockholms gamla, denna svaga och politiskt ointressanta grupp. Man ger så lite omvårdnad det är möjligt utan att den äldre dör, man skär mer och mer ju äldre människan blir.
Märk väl att de äldre i Stockholm behandlas lika illa oberoende av politisk färg i stadshuset.

Och vi som är anhöriga vi får kämpa så mycket för våra "egna" åldringar att vi inte orkar ta strid för alla. Vi får nöja oss med att tycka synd om ensamma äldre som är utlämnade åt Stockholms stad. Många lever säkert i misär. Det skulle min mamma ha gjort i dag om hon inte haft barn.

Stockholm - granska dig själv!

Det finns politikerförslag att Stockholm ska granska sin äldrevård.
En god idé. Varför inte börja med de egna stadsdelsförvaltningarna? Till exempel Östermalms stadsdelsförvaltning och den förvaltningens mycket märkliga/respektlösa/slarviga/snåla inställning till äldre.

Den tragiska snålheten

Snålhet och brist på generositet är tragiska drag eftersom de ofta går hand i hand med oförmåga till känslomässig generositet. Något som i slutänden kan leda till ensamhet och bitterhet.
Generositet - känslomässig och ekonomisk - hänger inte samman med tillgången på pengar utan på den enskildes glädje att ge.

Politiker utan förstånd

Det finns alltid människor som tycks tro att regler inte gäller dem. Det kan röra sig om pengar, mutor, sociala regler etc. Skälen kan vara många - okunnighet, lättja, ren och skär dumhet, girighet, slarv.
Många kommer undan med det här år efter år, några "åker fast".
Man kan vara okunnig, lat, dum, girig, slarvig - om man är en "vanlig svensson" och följderna inte drabbar andra/samhället för hårt.
Men inte om man är politiker. Då ska man ha bättre förstånd.
Politiker utan förstånd lägger grunden för politikerförakt och är ett hot mot demokratin.

Massmedia och Jantelagen

Nu är det dags igen för reportagen om generaldirektörernas nya löner. Reportage med en moralisk underton. Ska verkligen cheferna för de statliga verken ha så bra betalt?
Ja det ska de!
Statliga verk ska ha duktig ledare och då måste staten konkurrera med privata näringslivet. De statliga lönerna ligger ändå långt under de i privata näringslivet.
Sedan är det naturligtvis så att det är de skickliga ledarna som ska rekryteras. Och det är en annan femma.
Men visst vore det skönt om svensk massmedia kunde hålla Jantelagen stången.

Snuskiga Stockholmspolitiker

Dusch två (2) gånger i veckan är fullt tillräckligt för en rullstolsbunden 98-årig kvinna.
Det tycker i alla fall Östermalms stadsdelsförvaltning i Stockholm.
Man får väl då utgå från att tjänstemännen på förvaltningen och politikerna i Östermalms stadsdelsnämnd och i Stadshuset tycker att det räcker för egen del också.

En återgång till gamla Snusksverige eller ett gränslöst förakt för gamla människor?

Hur gör man?

Det finns ett (snusförnumstigt?) uttryck som många älskar att kasta omkring sig - Fånga dagen. Allra helst på latin förstås - Carpe diem. Men mig veterligen har ingen kommit på hur man ska bära sig åt.

Politikerdagis

De rödgröna har - i ohelig allians med SD - förvandlat Sveriges riksdag till en lekplats. Ett dagis för politiker som vill visa hur duktiga de minsann är fast de förlorade valet. Pinsamt!

Fotgängare lovligt villebråd

Nu är de här igen - Stockholmspolitikerna med sina lysande idéer. Återigen vill man legalisera cyklisternas framfart mot rött ljus och mot enkelriktat.
Fotgängarna är uppenbarligen lovligt villebråd. Gamlingar, handikappade, föräldrar med barnvagnar och andra fotgängare - lås in er. Snart är det OK att i hög fart köra på er när ni försöker ta er över gatorna eller går på trottoarerna.
Finns det ingen politiker som inser att man faktiskt kan ställa krav på cyklister att de ska följa trafikreglerna?

Vet han var han varit?

"Kungen nekar till anklagelserna", sägs det i tidningsrubriker - d.v.s. anklagelserna om umgänge med s.k. caféflickor, med kriminella, besök på porrklubbar etc. När man läser TT:s intervju kan man faktiskt mest dra slutsatsen att han överhuvudtaget inte vet vad han gjort, med vem han gjort det eller var.
Intervjun bidrar till att boken om den motvillige monarken blir mer och mer trovärdig.

Facklig inkonsekvens

Det är svårt att tycka att organisationer som LO och LO-förbunden med någon trovärdighet ska kunna påstå sig vara både fackliga och politiska? Sammanblandningen måste ju innebära att man inte fullt ut kan driva fackliga krav och frågor när man har en regering som man är politiskt lierad med och bunden till.
Och hur försvarar man att man lägger medlemspengar på politisk propaganda när hälften av medlemmarna inte delar organisationernas politiska åsikter?

Den tvärsäkra okunnigheten

Det är märkligt, de som helt saknar erfarenhet av förskola/dagis är de som har flest synpunkter på just denna verksamhet. Allt tycks de veta och ändå inte ha en aning om vad de talar om.
Kanske är det lättast att vara tvärsäker när man inget vet.

Språkliga missförstånd

Sverigedemokraterna säger nej till ett femte jobbskatteavdrag om det inte omfattar även pensionärerna, uppger DN.
Smart! Kan någon tala om för Sverigedemokraterna att jobbskatteavdrag betyder att man får avdrag på skatten när man jobbar (och får lön) och att själva vitsen med avdraget är att få människor att förvärvsarbeta mer.

Skilda världar

Mitt emot mig på tunnelbanan satt en yngling med många tatueringar. Efter en stund ringde hans mobil och han pratade med en kompis om att han suttit inne på Hall ("dom tyckte att jag var en säkerhetsrisk") och om hur skönt det var att vara fri.
Och där satt jag - en välartad pensionär och mormor - och tänkte på vilka skilda världar vi lever i. En sak hade vi dock gemensam - det är skönt att vara fri.

Korrekt svenska - en sällsynthet

I dag hörde jag en nyhetsjournalist på P4 Radio Stockholm som talade korrekt svenska. "mellan 10 och 15 grader..." sade hon bl.a. Fantastiskt! Annars brukar det mestadels vara utlandsfödda journalister som bemödar sig att tala korrekt svenska.

Valfrihet som bekostas av andra

• Varje individ ska ha valfrihet att forma sitt liv. Något som också kräver eget ansvar.


• Varje individ har rätt att ställa krav på samhället - och att arbeta för att genomdriva förändringar som gynnar en själv och andra.

Men det är inte samma sak som att med automatik kräva att andra vuxna människor, skattebetalare, i alla lägen ska bekosta ens valfrihet.

En småbarnsmamma i Östhammar hör till den grupp som driver frågan om vårdnadsbidrag med argumentet "... vi vill ha valfrihet i kommunen och vi tycker att det ska vara upp till föräldrar, familjen, att få bestämma hur barnens uppväxt ser ut."

Hon får visst bestämma över sitt barns uppväxt. Vill hon inte ha den barnomsorg som, i många fall, är väldigt bra för barnen, så är hon fri att stanna hemma med sitt barn. Med det är inte självklart att andra vuxna ska betala henne för det. Nu kanske vän av ordning invänder att förvärvsarbetande med barn på förskola subventioneras av samhället. Icke!! Den som har barn på förskola betalar såväl hög avgift som hög skatt för denna service. Många gånger säkerligen mer än vad förskoleplatsen kostar samhället.

"Förlåt" i onödan

Särbon till socialdemokraternas nye partiledare har förskingrat pengar för en före detta arbetsgivare och också dömts för detta brott. "Jag har förlåtit henne" säger den nye partiledaren storsint. Varför? Om någon skulle förlåta är det väl i så fall den före detta arbetsgivaren.

Den sköra tryggheten

I vår trygga svenska värld är det lätt att invaggas i tron att fungerande samhällen klarar katastrofer, att det totala kaoset drabbar länder utan demokrati, utan fungerande strukturer.
Desto mer chockartat blir det när man inser att kaos och förödelse blir lika omfattande i ett välordnat land som Japan. De mänskliga tragedierna blir inte mindre, problemen med att hjälpa utsatta lika stora.

Skickliga piloter ...eller?

Reste för ett tag sedan med flygbolaget Airberlin till Miami. Incheckning på Arlanda, byte av plan och ny incheckning i Berlin. På hemresan incheckning i Miami och ny incheckning i Berlin.

Och det var flygbolaget bra på; långa öppettider vid disken och snabba incheckningar. Men sedan kommer vi till boarding (boardings eller boardingar?). Totalt misslyckande vid alla fyra tillfällena. Alla försök från besättningens sida att få ombord passagerarna i någorlunda utsatt tid havererade totalt. Förmodligen berodde det på ambitionen att i första hand få ombord businessclasspassagerarna. Tyvärr irrade dessa uppenbarligen omkring på flygplatserna utan att kunna ta vara på sig själva och inte ens upprepade utrop kunde förmå dem att ta sig till aktuell gate.

Det här resulterade i att vi lämnade varje flygplats ordentligt försenade. Men hör och häpna - vi landade i tid varje gång. Vad kan detta bero på? Är det så att Airberlin vet att de inte klarar ombordstigningen och därför lägger på extra flygtid på biljetterna? Eller har de skickliga piloter som lägger på ett extra kol eftersom de vet att deras besättningar inte klarar att få ombord passagerarna i tid? Inte vet jag, det var i alla fall positivt att landa i tid.

Mindre positivt var kanske att man tog ombord en katt i kabinen på flyget mellan Miami och Berlin utan att informera övriga passagerare eller ta reda på om någon hade kattallergi. Mitt i planet satt den stackars katten och skrek i tio timmar. Övriga passagerare sov med öronproppar.

Gamlingar på jobbet

Pensionsåldern bör höjas, alla ska arbeta högre upp i åldrarna anser en majoritet av riksdagspartierna. Varför det? Det är väl bättre om de i yrkesverksam ålder har jobb.

Dystert!

Okej, okej man ska inte gnälla över saker som är miniproblem i det stora hela. Men visst är det dystert att Stockholms fantastiska tvärbana stängs av under ett antal månader 2012. Det blir till att nöja sig med den själlösa tunnelbanan, älskad av ingen utom av Stockholms handelskammare.
Å andra sidan så får man glädja sig åt att avstängningen är ett led i utbyggnaden av tvärbanan
- det bästa som hänt i Stockholm på kommunikationsområdet sedan spårvagnarna försvann 1967 för att lämna plats åt bilarna.
Se där, nu har jag slutat gnälla.

Gnäll utan proportioner

Visst har det snöat mycket den här vintern och visst har det på sina håll varit lite si och så med snöröjningen. Men det får väl ändå vara några proportioner på gnället. Det är inte samhällets fel att det snöat mycket och det kan heller inte vara samhällets uppgift att ta hand om medborgarna som om vi vore barn.
Man kan inte gnälla över att det inte plogas på gator med parkerade bilar - och när det ändå är gjort gnälla över att bilen blivit inplogad. Vad hade man väntat sig? Man kan ju själv skotta fram sin bil.
Inte heller går vi under av att tvingas att stanna inne ett par dagar på grund av snön. I vissa odemokratiska länder sitter människor i husarrest eller i fängelse i många årtionden.
Vi är ett gnälligt folk, förmodligen har vi det för bra. Vi är inte vana att ta initiativ, att själva fixa problemen.