Gnälliga - eller?

Kanske överdrev jag i bloggen nedan - kanske är vi svenskar (åtminstone stockholmarna) väldigt tålmodiga och icke-gnälliga.
Plötsligt rasar hela kommunikationssystemet samman i Stockholm under flera dagar - t-banan slutar gå utanför innerstan, pendeln tar sig fram med stor möda, människor väntar i timmar i 20 - 25 minusgrader på ersättningsbussar som inte kommer. Kommer de så får bara en bråkdel av de väntande rum.

Stanna hemma från arbetet, råder en aningslös SL-ledning medan SLs fotfolk springer runt och försöker leda trafikanterna till eventuella ersättningsbussar.
Och visst har det gnällts en del när man kommit fram till jobbet ett antal timmar för sent, visst har man varit upprörd över den dåliga informationen, visst har SLs fotfolk fått en del skäll (helt oförskyllt) men de flesta har tålmodigt väntat eller vandrat och sagt att det ju inte är mycket att göra.

Och ändå är det knappast någon som vet varför hela systemet rasade samman. Vad var det SL inte gjorde i tid? Är det uteblivna gnället bara ett tecken på resignation? Det är ju långt ifrån första gången kommunikationerna krisar i Stockholm.