Administrera ditt liv!

Binda eller inte binda elpriset - och i så fall på ett eller flera år? Med rätt att förhandla om? Hur mycket tid behöver jag lägga ned på att följa elprisets upp- eller nedgång?
Billigaste och bästa bredbandet, mobiloperatören? När är det dags att sluta nytt avtal och på vilka villkor?
Bästa och billigaste internetbanken?
Rörlig eller fast ränta på lånet? Bästa fonderna?
Ska jag behålla mitt fasta telefonabonnemang och vilken operatör ska jag i så fall ha?
Dags att betala räkningar, serva bilen (när ska man byta kamrem?), deklarera, förnya ansökan till försäkringskassan om bostadsbidrag för gamla mamma (mardrömmen), ha koll på att kommunen åtminstone hjälpligt klarar av att ge hyfsad hemtjänst till mamma (och att tjänsten inte helt plötsligt skärs ned). Ringa, skriva, skälla.
Ibland känns det som om man som privatperson lägger ned orimligt mycket tid på att administrera just sitt privatliv. En följd av välståndet kanske. Teknikens framsteg?
Det var förmodligen meningen att de tekniska framstegen och det ökade välståndet skulle ge oss en rikare och större fritid.
Det vete sjutton!

Överdrivna kontaktbehov

Det finns ett (storstads?)fenomen som någon beteendevetare gärna får ta sig an. Det gäller många människors behov av att röra sig så nära andra människor som möjligt. Detta kontaktbehov tar sig mestadels formen av knuffar med hjälp av armbågar, väskor, hela kroppen etc.
Exempel:
1) Du står mitt på en perrong. Runt omkring dig är det rejält med tomt utrymme. Det hindrar inte att människor passerar dig så nära som möjligt samtidigt som de knuffar till dig.
Du kliver bakåt så att utrymmet framför dig blir än större medan utrymmet bakom dig blir litet. Genast ändras strömmen av passerande så att den hamnar bakom dig med än fler knuffar som följd.
Om du vill kan du nu roa dig med att styra människors rörelser genom att flytta dig åt olika håll. Knuffad blir du ju hur du än gör.
2) Du befinner dig på Stockholms central. I mitten av centralhallen finns en stor tom yta som ingen korsar. Du ställer dig mitt på ytan. Genast börjar en lång rad personer korsa ytan, mestadels så att de går rakt på dig - med knuffar som följd.

Händer detta bara mig? Drar jag till mig människor som ljuset drar till sig insekter? Eller är jag osynlig?