Ängslan

Är vi stockholmare på väg att bli ett ängsligt och osäkert folk? Är det dags för kvällstidningarna att byta ut sina löpsedlar om enkla bantningsknep till Så slipper du din ängslan till sommaren!
Förr var det åldringar som ockuperade den yttersta platsen i (den fullsatta) bussen eller tunnelbanevagnen av rädsla för att inte komma av på rätt station. Nu gör även unga män och kvinnor det.
Vuxna människor för långa diskussioner med busschaufförerna om vart den här bussen går, eller vilken buss som går vart. Detta trots att det står både på bussar och vid hållplatser vilka bussar som går vart.
Ständigt ställer vi meningslösa frågor om sådant som alla vi, som kan läsa, lätt kan ta reda på själva.
Litar vi inte på oss själva? Eller är vi så stressade att vi inte kan hantera vardagliga händelser och ting eller den information som vi behöver för att ta hand om oss själva?